(Swedish version first followed by the English one)

Helt plötsligt i all stress på alla nivåer infinner det sig ett sorts lugn, ungefär som om tjejerna och jag är på semester. Jag kan bara säga att det här att driva sådana här stora livsprojekt, det tar kraft och utsätter livet för mycket hårt arbete. Nu skall det sägas att jag älskar ju det och kan inte leva utan det, men det har sitt pris. Tiden på Grönland har varit med den tuffaste i mitt liv. Och så hamnar vi här i Köpenhamn, vad vi först trodde skulle bli någon vecka och nu två månader senare, ja, nu har vi hamnat i en behaglig lunk med läkarbesök, portionera ut mediciner, serietittande, träning och främst så har jag insett hur lugna, harmoniska, skämtsamma och glada vi är hela tiden. Borta är den där stressen ni som föräldrar vet, när det bara inte går ihop och man blir upprörd över ingenting på omgivningen. Den är helt borta. Och relationen till tjejerna, som jag innan trodde var så stark den gick, den här blivit än starkare och utvecklats på fler stadier. Exempelvis är ju Eva enastående klok och kan dra bra slutsatser av det mesta livet har att erbjuda.

Under tiden här har vi fått lära känna nya spännande människor, återupprättat gamla kontakter, så nu träffar vi folk i stort sett varannan dag som vi umgås med, som ett vanligt reguljärt liv, det känns underbart och underlättar mycket. Vänner och umgänge är oerhört viktigt för ens välbefinnande.

Så i det stora hela har det här börjat utvecklas till en välbehövlig paus i livet som vi omöjligt kunde överleva utan gamla och nya vänner. Och vilken ger perspektiv på hur livet kanske borde vara framöver. Okomplicerat.

Vi vet ännu inte när vi kan återvända till Grönland.

English version:

Right in the middle of all stress and pressures of life, some sort of peace, tranquility and calmness have arrived. Almost like a feeling we are on a holiday. I just want to add a fact of life, organizing and producing big life projects like this one, it does take a lof ot energy and has a tendency to render a lot of gruesome hard work. However, obviously I love this life and can´t live without it, but everything has a price included. There´s no doubt that my time in Greenland has been one of the most demanding in my life. And on top of all that, we end up here in Copenhagen, which we initially would only be for a few weeks, and two month on, I can see we have ended up and a relaxed day to day life dominated by visiting doctors, administring injections and medicine, watching series on TV, physical training and I have in all this noticed how relaxed, happy, joking and harmonic we have become. And as all parents know, you know those moments when the tiredness is enormous and you loose your temper for absolutely nothing, those monets are all but gone. And the relation to my daughters, which I thought was as strong as it could be, has become even stronger and developed on many levels. For example, take Eva, she is an extremely wise little girl who can draw the most correct conclusion on many situations that life can offer.

And, during this time in the Danish capital, we have met new exciting people, taken up old aquaintences and developed olde rones and we meet someone pretty much every other day, like in a normal regular life, and it is damned nice and helps our situation a lot. Friends and social relations with other people is incredibly important for the mental health.

So, placing this experience in the bigger picture, it turns out it might become a much needed break in life, which we wouldn´t have survived as well as I think we have without new and old friends. And it gives perspective on how life possibly could, and should, be. Uncomplicated.

We still don´t know when we can return to Greenland.