Ibland händer saker som är nästan obegripliga att fatta. Både på den bra och dåliga sidan. Så är ju livet, en sorts ständig alpin bergskedja. Upp och ned i tvära kast. Åtminstone är det så för mig. Nu senast en rejäl topp. Mycket oväntat så hamnade jag som en sorts representant för dagens upptäckare och äventyrare i anrika Time Magazines special nummer år 2015. Det var ingenting jag kände till själv, tvärtom fick jag får ett år sedan en fråga om jag hade bilder på John Hare, en brittisk kamelforskare vars liv och öde jag publicerat i en intervju på min hemsida, från denna legendomspunna tidning. Så kom en förfrågan om jag hade en bild på min själv som representerade mitt yrkesval och jag trodde det hade att göra med John Hare bilderna. I mars kom blaskan fylld av världskända astronauter, forskare, globalt kända TV-äventyrare och så såg jag att jag var inkluderad  bland de landbaserade utforskarna. En helsida. Det kom som en stor chock. Helt fel och orättfärdigt naturligtvis.

Hade det här hänt för tio år sedan hade jag gått på moln i dagar, nu blev det blott ett litet välkommet avbrott av glädje mellan det jag tog av nattblöjan på barnen och det att jag gick med dem till dagis. Väl hemma återvände jag till vardagen. Och såg i stället fram emot att gå och hämta barnen igen. Allt är så mycket roligare tillsammans med dem.

Jag har sedan detta fått en massa mejl från USA, främst från ungdomar som tycker det här livet är spännande och vill göra detsamma. Skaffa en utbildning och barn i stället svarar jag oftast. Men jag försöker likväl hjälpa alla på traven med lite goda råd från en halvfet mas som snart fyller 30 år i branschen. Det trodde jag heller inte på en gång i tiden. Ingen annan heller trodde att det skulle kunna gå så länge.

Bäst att njuta av en dag i taget. Även om det är svårt.