Den svenska självgodheten
Jobbet är alltid en del av alla våra resor. Igår knallade vi upp på det höstfärgade fjället för bra öppna bilder. Vi knallade drygt 9 km fram och tillbaka med målet Hemfjällstangsstugan. Halvvägs pratade jag med tjejerna med kameran i hand. Jag håller på med nästa dokumentär. Tjejerna spelar huvudrollen.
Här en trailer från sommaren 2021 https://vimeo.com/757436667
Där vid stugan satt flera olika par som var ute på vandring. Alla i nya vandringskläder och fulla ryggsäckar. De lagade avancerade rätter på sina nyinköpta Trangiakök. Ingen svarade knappt på min hälsning. Än mindre ville de prata. Dialekterna visade att de kom från Dalarna.
Den senaste tiden har jag funderat mycket på det här att bryta mönster. Att inte passa in i gängse normer i det svenska samhället. Rädslan för det som är annorlunda. Jag förstår hur svårt det måste vara att vara invandrare. Det sagt är en stor del av min vänskapskrets här i Sverige, födda här. Men alla är mönsterbrytare, resenärer eller på ett eller annat sätt konstnärer. Vi är generellt inget inkluderande folk. Här finns en märkvärdig blyghet som ofta är svår att begripa. Ja, jag lider ofta av den själv. Men jobbar på det! Därav det nya dokumentärprojektet i Malmö med arbetstiteln:
Va f-n är det som är så bra med Sverige då?
Och vi har en självgod bild av vår egen duktighet som kan driva mig till vansinne ibland. Jag möter den i alla vardagens situationer. Från tjejernas fotboll till samtal med folk på puben.
Men det är som det är. Klart är att vi har mycket som är bra så klart. Men där ingår inte inkluderandet av det som bryter mot vardagens normer.
Det är, enligt mig, bokstavligen tråkigt.
Hur som helst, rehab gymnastik väntar. Jag har världens trevligaste sjukgymnast. Andra generationens invandrare. Sedan skall tjejerna och hag ta en lång frukost innan vi provar ånyo att åtminstone få napp.
För övrigt rekommenderar jag Shaun Walkers bok Putins Nya Ryssland och det förflutnas skuggor ang situationen i vår östra värld just nu.
Ah, ja, Dana heter även Klara, döpt efter min mormor Klara. En hårding enligt min mor. Ni ser likheten?
