“Det är så lugnt och tyst. Jag känner mig avslappnad och lycklig!”, utbrast Dana när vi kört tre kilometer längs Älvspåret.
Klockan var sju, elljusbanan följde älven och vi hade varit ute nästan hela dagen. Dana är 8 år och berör redan en livsfråga som detta. Dana saknar den grönländska vildmarken. Hon vill flytta ut på landet och ha hund. Helst flera. Det är ett dilemma för mig. Jag trivs i Malmö och känner att jag har gjort mitt på glesbygden. För Eva är skolan viktig, och som hon säger, adekvat utbildning. Men precis som Dana har hon blivit förälskad i snö och vinter från både Sibirien, Kazakhstan och Grönland. En snörik vinter är en del av vårt liv. Vi pratar mycket mer här än i Malmö. Bättre tid än detta finns nog inte!
Så jag kör längd på morgonen, så utför mitt på dagen med tjejerna och på kvällen längd med desamma. Kvalitetstid! Idag körde vi 5 km. Därutöver lagar jag mest mat, preparerar skidor och känner mig fysiskt nöjd, men trött. Tiden går fort! Bästa sällskapet har jag helt klart!
Covid-19 oro? Nja, jag tycker det funkar bra med köer och avstånd generellt. Och man får ej glömma att det är utomhus. Folk gör sitt bästa.
Selma Dahl mordet då? Jo folk skriver och berättar. Återkommer om detta.